Guide · Lön

Sjuklön och karensavdrag för timanställda – räkneguide för arbetsgivare

Uppdaterad · Lästid ca 8 min

Sjuklönen är den löneberäkning flest arbetsgivare räknar fel på – och bemanningsbolag oftare än andra, eftersom timmarna är oregelbundna och passen ligger hos kund. Sedan karensdagen blev karensavdrag 2019 kräver varje sjukanmälan från en timanställd en genomsnittsberäkning. Här är hela kedjan: reglerna, räkneexemplen och felen som kostar mest.

Snabbsvar Arbetsgivaren betalar sjuklön (80 % av lönen för de pass den anställde skulle ha arbetat) under dag 1–14 av en sjukperiod, minus ett karensavdrag på 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. För timanställda beräknas genomsnittet ur faktiskt arbetade timmar de senaste månaderna. Läkarintyg krävs normalt från dag 8, Försäkringskassan tar över dag 15, och återinsjuknande inom fem kalenderdagar räknas som samma sjukperiod utan nytt karensavdrag.

Grunderna: vem får sjuklön och när

Sjuklönelagen gäller alla anställda – månadsavlönade som timanställda. Kravet är att det finns en anställning och avtalade arbetspass: sjuklönen ersätter inkomst den anställde faktiskt skulle ha haft. Det ger tre typfall i ett bemanningsbolag:

Därför är själva bokningen din dokumentation: ett system där passen ligger inne innan de arbetas gör sjuklönebedömningen självklar i stället för en förhandling i efterhand.

Karensavdraget – 20 %-regeln som ersatte karensdagen

Sedan 1 januari 2019 görs ett karensavdrag på 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Skillnaden mot den gamla karensdagen: avdraget blir lika stort oavsett om den anställde insjuknar en dag med ett kort eller långt pass – det är veckogenomsnittet som styr, inte den enskilda dagen. Beräkningen i tre steg:

  1. Genomsnittlig veckoarbetstid: för oregelbundna scheman beräknas den ur faktiskt arbetade timmar en representativ period bakåt (kollektivavtal kan precisera perioden).
  2. Sjuklön för en genomsnittlig vecka: veckotimmarna × timlönen × 80 %.
  3. Karensavdraget: 20 % av det beloppet, draget från sjuklönen tills avdraget är fullt gjort.

Räkneexempel: timanställd konsult

Amir har 170 kr/tim och har i genomsnitt arbetat 32 timmar per vecka de senaste tre månaderna. Han sjukanmäler sig en vecka där han var inbokad måndag–onsdag, 8 timmar per dag.

Insjuknar Amir i stället mitt på ett pass räknas den arbetade delen som lön och avdraget börjar dras på sjuklönetimmarna – tills hela karensavdraget är gjort, även om det spiller över på dag två.

Dag 8, dag 15 och återinsjuknandet

Vad sjukfrånvaron kostar – och var den ska synas

I ett bemanningsbolag kostar en sjukvecka dubbelt: sjuklönen (80 % plus arbetsgivaravgifter) betalas ut samtidigt som faktureringen uteblir. För en konsult med 170 kr/tim och full vecka handlar det om ~5 400 kr i sjuklönekostnad och ~13 000 kr i utebliven fakturering, beroende på timpris. Tre ställen där det ska hanteras:

De fem vanligaste räknefelen

  1. Karensavdrag som karensdag: hela första dagens lön dras i stället för 20 % av veckogenomsnittet – fel sedan 2019, och systematiskt fel åt den anställdes nackdel vid långa pass.
  2. Genomsnittet gissas: "han brukar jobba heltid" i stället för en beräkning ur faktiska timmar. Utan tiddata blir varje karensavdrag en uppskattning.
  3. Nytt karensavdrag vid återinsjuknande inom fem dagar – ska inte göras; det är samma sjukperiod.
  4. Sjuktimmar på kundfakturan: frånvaron når inte faktureringen och kunden debiteras för timmar som aldrig arbetades – pinsamt och förtroendekostsamt.
  5. Högriskskyddet missas: den som redan haft tio karensavdrag på tolv månader ska slippa nästa – få manuella körningar håller räkningen.

Så gör vi själva

I det bemanningsbolag vi driver räknas karensavdrag och sjuklön av lönemotorn: genomsnittet hämtas ur den faktiska tidhistoriken, återinsjuknanderegeln och högriskskyddet hålls automatiskt, sjukfrånvaron skiljs från fakturerbar tid i attesten och frånvarouppgifterna följer med in i AGI:n. Sjukanmälan blir en tidkod – resten är en bieffekt. Se flödet i demon nedan.

Vanliga frågor

Hur räknas karensavdraget för timanställda?

20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, där genomsnittet beräknas ur faktiskt arbetade timmar en representativ period bakåt. Avdraget dras från sjuklönen tills det är fullt gjort, oavsett passens längd den aktuella dagen.

Får timanställda sjuklön?

Ja, för inbokade pass under dag 1–14. Ren behovsanställning utan inbokade pass ger ingen sjuklön – men mönstret prövas mot verkligheten, så dokumentera bokningarna.

När krävs läkarintyg?

Normalt från dag 8 i sjukperioden. Förstadagsintyg kan begäras i särskilda fall.

Vad händer efter dag 14?

Försäkringskassan tar över med sjukpenning från dag 15 – arbetsgivaren anmäler sjukfallet dit och sjuklönen upphör.

Vad kostar en sjukvecka ett bemanningsföretag?

Dubbelt: sjuklönen (80 % plus arbetsgivaravgifter) betalas ut samtidigt som faktureringen uteblir. För en konsult med 170 kr/tim och full vecka handlar det om ~5 400 kr i sjuklönekostnad och ~13 000 kr i utebliven fakturering – räkna därför in sjuklönerisken i timpriset från början.

Sjukanmälan som en tidkod – inte ett räkneprojekt

I demon ser du hur frånvaron flödar från stämplingsappen till lönespec och AGI. Påhittad data, ingen säljare.

Öppna demon
Mer läsning Lönehantering i bemanningsbranschen – därför är den svårare än i andra bolag Tidrapportering för uthyrd personal – därför räcker inte Excel AGI – arbetsgivardeklaration på individnivå: praktisk guide för arbetsgivare